I ett flyktingläger i Jordanien ligger en femårig flicka som inte vågar sova. Det är ju när man sover som bomberna kommer.
På Medelhavet drunknar människor i tusental och på Europas motorvägar kvävs familjer till döds i trånga lastbilar, när de söker en fristad från krig.

Vad är det egentligen som händer?

Aftonbladets journalister har besökt krigsområden, flyktingläger och gränsövergångar för att berätta om människorna på flykt – och förklara vad som sker.

Text: JOHAN FURUSJÖ
Följ på Twitter Mejla skribenten

1. Helvetet på jorden

(Det här är vad de flyr ifrån)

I juli 2011 bröt inbördeskrig ut på allvar i Syrien. I mars hade folk börjat kräva demokratiska val, inspirerade av den arabiska våren. Men diktatorn al-Assad ville inte släppa ifrån sig makten och tog till vapen mot sitt folk: flygbombningar mot civila. Giftgas. Tusentals som torteras till döds.

Sedan kom IS. På kort tid erövrade de en stor del av landet och utropade en terrorregim. I de erövrade områdena utsätts civila för massmord, våldtäkter och tvingas bli sexslavar. De som kan flyr.

I dag är halva Syriens befolkning på flykt. De allra flesta – fyra miljoner – som har lämnat landet befinner sig i grannländerna Turkiet, Jordanien och Libanon. Två miljoner av flyktingarna är barn.

I ett flyktingläger i Jordanien bor Tamam, 5.

”Varje kväll när det är dags att lägga sig kommer tårarna. Luftanfallen i hemstaden Homs kom oftast på natten och hon förstår inte att det inte är kudden som är farlig.”

Aftonbladets reporter Carina Bergfeldt och fotograf Magnus Wennman besökte i våras Tamam och elva andra barn i sju flyktingläger nära Syrien och bad dem visa var de sover nu, när allt som en gång var inte längre finns. Deras berättelser är skakande.

Foto: Magnus Wennman. Läs hela reportaget #jagbryrmig om barnen på flykt här.

Syrier är den största gruppen flyktingar som tar sig till Sverige. Andra flyr från krig, terror och förtryck i bland annat Eritrea, Irak och Afghanistan.

Läs mer: Härifrån kommer flyktingarna – och så många får stanna i Sverige

2. Döden på havet

(Så riskerar de livet på väg till Europa)

Flyktingar som vill ta sig till Europa kan inte bara att sätta sig på ett plan hit, även om man egentligen har rätt till asyl. De har visserligen rätt att få skydd i EU – men bara om de ansöker på plats i ett EU-land. Och EU har aktivt byggt upp hinder för att hindra flyktingar från att komma in.

De lagliga flyktvägarna är stängda, eftersom flygbolag och andra transportbolag bara får ta med flyktingar som har visum eller som man vet har rätt till asyl (det så kallade ”transportörsansvaret”). Vilket förstås är omöjligt för ett flygbolag att avgöra.

Då återstår bara att ta sig in illegalt. Familjer säljer allt de äger för att betala flyktingsmugglare uppemot hundratusen kronor per person för att smugglas in i Europa.

Men insatsen är större än så – de satsar även sina liv.

Rapporter som den här, från 15 augusti, om flyktingar som går under i Medelhavet förekommer nästan dagligen. 2015 har runt en miljon människor flytt över havet, enligt UNHCR. Över 3600 av dem kom aldrig fram, utan dog på Medelhavet.

Läs mer: Miljoner på flykt – så kan du hjälpa

De två största flyktvägarna är med båt Libyen–Italien och Turkiet–Grekland. Människosmugglarna packar små gummibåtar eller skrotfartyg överfulla med flyktingar, sänder ut dem till havs och hoppas att – eller struntar i om – EU-ländernas kustbevakning ska rädda flyktingarna innan de dör. Ofta slutar det i död och katastrof, när båtarna går under eller människor kvävs under däck. Aftonbladets utrikeskommentator Wolfgang Hansson beskriver: ”Flyktingsmugglarna sysslar med överlagt mord”

Interaktiv grafik: Här dör flyktingarna på väg till Europa

Klicka på de olika rutterna för att läsa mer.

Grafik: Fredrik Persson, Lukas Hansson

Några av dem som aldrig kom fram är Munawar Alrahil, hans fru och parets 10 månader gamla dotter, som flydde Syrien bara för att drunkna med 180 andra flyktingar i Medelhavet utanför Libyen 2013. Döda barn, kvinnor och män spolas varje vecka upp på stränder i Italien, Grekland och Turkiet. Ett av offren blev känt för en hel värld när hans livlösa kropp flöt iland i den turkiska turistorten Bodrum (OBS, mycket starka bilder!). Treårige Alan Kurdi från Syrien fick aldrig uppleva fred.

De som lyckas ta sig över havet kommer till ett Europa som i mångt och mycket inte vill veta av dem.

3. Laglösa genom Europa

Majoriteten av alla flyktingar som tar sig till Europa kommer till ett fåtal länder, som Italien, Grekland och Ungern. Enligt EU-reglerna ska flyktingars asylansökan prövas i det första EU-land som man kommer till. Om flyktingarna fortsätter inom EU efter det kan de skickas tillbaka till det första EU-landet för att få asyl prövad. Det här kallas ”Dublinförordningen”. Men det enorma tryck som ett fåtal länder har utsatts för har gjort att systemet har brakat ihop.

Samtidigt gör majoriteten av EU-länderna sitt bästa för att ta emot så få flyktingar som möjligt. I stället för att stanna i första land – där de sannolikt inte får asyl – reser många därför vidare i Europa för att försöka ta sig till länder där de kan få stanna och bygga upp nya liv, bland annat Sverige och Tyskland.

Efter kaoset i Ungern sa Tyskland att man inte kommer att skicka tillbaka flyktingar till det första land i EU de kommit till – och med andra ord satt Dublinförordningen ur spel. Passfriheten inom EU, det så kallade Schengenavtalet, är också satt ur spel. Land efter land – däribland Sverige – har på grund av flyktingkatastrofen återinfört gränskontroller som inte funnits på många år.

Läs också: Därför kommer majoriteten av alla flyktingar till bara två länder
Läs också: Bara en av tio får ja på asyl i Ungern – mot 8 av 10 i Sverige

Utan rätt papper tvingas människor på flykt än en gång ta sig över gränser illegalt, med livet som insats. Den här gången i hjärtat av Europa. Vi har alla sett vad det leder till.

DESPERATIONEN I UNGERN. September 2015. Tusentals barn, män och kvinnor som spärras in i dagar på tågstationen i Ungerns huvudstad. Desperata scener när deras tåg, på väg mot friheten i Tyskland, töms av kravallpolis, och familjer gör allt för att slippa föras till ett flyktingläger där de sannolikt kommer att nekas asyl senare.

”Snälla, behandla oss inte så här – vi är inte djur”

Förtvivlad pappas rop vid tåget

MASSGRAVEN PÅ HJUL I ÖSTERRIKE. Augusti 2015. 71 flyktingar hittas kvävda till döds i en lastbil i Parndorf, Österrike – lämnade av människosmugglare.

KAOSET VID ENGELSKA KANALEN. Natt efter natt försöker flyktingar ta sig ombord på tåg och lastbilar genom tunneln till England. På två månader har 12 människor dött på vägen. Aftonbladets Kenan Habul och Anna Tärnhuvud har besökt ”Djungeln” i franska Calais – Europas största illegala flyktingläger, där fyra tusen människor med drömmar om ett bättre liv i Europa lever. För varje dag blir de fler och fler.

Det här är vad det handlar om:

Läs hela deras reportage här.

DESPERATIONEN NÄR GRÄNSERNA STÄNGER. Tusentals flyktingar hamnar på fel sida gränsen när Ungern stänger de sista gränspassagerna mot Serbien. Drömmen om EU slutar vid en järnvägsvagn inlindad i taggtråd – och med ungersk polis som använder tårgas och vattenkanoner mot barn, kvinnor och män på flykt.

”De tog min pappa – jag är ensam nu”

Abdullah, 14, sitter ensam på marken – en meter in i EU

När sedan flyktingarna försöker hitta nya vägar in i EU går det ett tag – sedan blir det stopp även vid de gränsövergångarna, som när Kroatien inför gränskontroller och militär beordras vakta gränsen i Bulgarien.

Läs också: Hur har ni råd att fly? Flyktingen Marwa, 18, svarar på läsarnas frågor

4. Och nu då?

Vad kan Europa göra för att lindra flyktingkatastrofen? Svenska regeringens linje är att hela EU måste hjälpas åt att ta ansvar för flyktingar.

I dag tar Tyskland och Sverige emot två tredjedelar av alla asylsökande i EU, medan många länder knappt tar emot några alls. Sverige hade över 80 000 asylsökande förra året, och 2015 mer än dubblades antalet. Samtidigt har Slovakien erbjudit sig att låta 200 syriska flyktingar stanna – men bara om de är kristna.

EU-länderna som tog emot flest asylsökande 2014:

• Tyskland: 202 645
• Sverige: 81 180
• Italien: 64 625
• Frankrike: 64 310
• Ungern: 42 775

…och de här tog under 500: Kroatien (450), Litauen (440), Portugal (440), Slovenien (385), Lettland (375), Slovakien (330), Estland (155), Liechtenstein (65). Källa: Eurostat

Interaktiv grafik: Hit kommer flyktingarna – och härifrån flyr de

Klicka på symbolerna för att läsa mer. Röd prick: Antal asylsökande per invånare. Människa: Härifrån flyr de.

Döden på Medelhavet: EU beslutade i april att trefaldiga räddningsinsatserna bland båtflyktingar i Medelhavet. Den 7 oktober 2015 inleddes också hårdare tag mot smugglarna med ”Operation Sophia”, som låter EU-styrkan borda, undersöka och beslagta båtar som används i människohandel.

Fördelning av flyktingar: I september beslutade EU:s migrationsministrar att alla EU-länder ska tvingas ta emot flyktingar. 160 000 flyktingar från Syrien, Irak och Eritrea ska fördelas från Italien och Grekland över unionens alla länder enligt ett speciellt kvotsystem. Förslaget omfattar dock bara flyktingar som redan har tagit sig in i EU – och är därmed inte en permanent lösning på flyktingfördelningen i unionen.

Motståndet från flera länder i framför allt Östeuropa är också stort. Slovakien hotar till exempel att dra EU inför domstol för flyktingkvoterna. Samtidigt gör EU sitt bästa för att hindra flyktingarna från att komma hit. I oktober träffade man ett avtal med Turkiet om att landet skulle bygga flyktingläger för två miljoner människor, i utbyte mot nio miljarder kronor.

Läs också: Europa riskerar att få en ny järnridå
Läs mer: Så ska flyktingar fördelas mellan EU-länderna

Så medan EU:s flyktingpolitik har havererat väntar vi fortfarande på vad som ska komma i stället. Frågan ligger högt upp på EU:s toppmöten – men motståndet från flyktingskeptiska EU-länder är så stort att en lösning som gör verklig skillnad verkar avlägsen.

Och under tiden fortsätter lidandet för hundratusentals människor på flykt undan krig och fattigdom.

Döden tar inte semester.

(Uppdaterad 21 december 2015)

Läs också: Det flyr de från – och så många får stanna i Sverige