Flyktinghösten 2015 kom över 100 000 människor på flykt till Sverige på bara tre månader.
Det fick regeringen att tvärvända i flyktingpolitiken – och EU att stänga sina gränser.
Stoppet fick effekt. Ett drygt år senare når bara runt 2 000 asylsökande per månad Sverige.
Vilka är det som flyr hit nu – och vilka får stanna här? Vi reder ut!
Följ på Twitter Mejla skribenten
”Mitt Europa bygger inga murar”, slog statsminister Stefan Löfven fast i ett tal på den stora flyktingmanifestationen i Stockholm den 6 september 2015. Hundratusentals flyktingar var på väg genom Europa i den största flyktingvågen sedan andra världskriget. Sverige och Europa skulle ta emot dem med öppen famn.
Två månader och 80 000 asylsökande senare deklarerade Löfven en helomvändning. Från att ha haft EU:s mest generösa flyktingpolitik skulle Sverige nu ner till minsta möjliga nivå. Regeringen införde ID-kontroller mot Danmark och fick en ny hård asyllag. EU slöt ett avtal med Turkiet, där man i praktiken betalar landet för att hindra flyktingarna att komma in i Europa.
De dramatiska åtgärderna fick önskad effekt. I ett kast ströps flyktinginvandringen till Sverige – och minskningen håller i sig. Lika många asylsökande som kom per dag när trycket var som störst kommer nu på en månad.
Vilka är det nu som kommer hit?
Precis som 2015 kommer de flesta från de krigsplågade länderna Syrien, Afghanistan eller Irak. Men när flyktvägarna har stängts har deras andel minskat. 2015 kom sju av tio asylsökande från dessa länder – 2016 bara fyra av tio.
Hur många får stanna?
Av alla asylsökande får 60 procent stanna i Sverige. Knappt en fjärdedel får nej i Sverige, men ska få sin ansökan prövad i ett annat land – till exempel det första EU-landet de nådde. En av fem får helt avslag.
Bland asylsökande från ”övriga” länder finns inga nationaliteter som dominerar. Det handlar om en lång rad länder som vardera står för 0,5–2% av de asylsökande.
Land för land: så många får asyl
Sannolikheten att få stanna i Sverige varierar stort. De allra flesta från Syrien eller Eritrea får ja på sin asylansökan – medan nästan alla från till exempel Georgien får avslag. Vi går igenom de tio största flyktingrupperna, land för land.
Det flyr de ifrån – och så många får stanna i Sverige
1. SYRIEN – krig, tortyr, kaos
19% av asylsökande i Sverige
LÄGET I LANDET: Är sedan år 2011 skådeplats för ett brutalt inbördeskrig, där civila drabbas mycket svårt. Uppemot en halv miljon människor har dödats. Tolv miljoner syrier – halva befolkningen – är på flykt.
Även i områden där inte direkta strider pågår drabbas civila hårt. Diktatorn Bashar al-Assads trupper släpper dagligen oljefatsbomber – skapade för att döda civila – över bostadsområden där vanliga familjer bor. Barn, mammor och pappor, sprängs i bitar. Regimen torterar också tusentals syrier till döds i fängelser för att sätta skräck i befolkningen.
I delar av landet härskar Islamiska staten, IS, som förföljer och mördar hundratusentals människor som bara råkar bo där. Folk bränns levande, slängs från höga torn mot en säker död eller halshuggs, och tonårsflickor säljs som sexslavar.
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
*) Betyder att den asylsökande ska söka skydd i annat säkert land, till exempel det första EU-land man kommit till eller annat land där man har medborgarskap. Siffran inkluderar även de fall där asylsökande har dragit tillbaka sin ansökan.
LÄS OCKSÅ:
• Aleppo, 2016: ”Föreställ dig ett slakthus – det här är värre” VARNING, MYCKET OBEHAGLIGA BILDER!
• De lekte när granaten föll
• ”IS avrättar någon här varje dag” – sex röster inifrån krigets Syrien
• Tidslinje: Syriens sönderfall
2. AFGHANISTAN – krig, självmordsbomber och talibaner
10% av asylsökande i Sverige
LÄGET I LANDET: Krigsdrabbat sedan decennier. Stridigheterna mellan regeringstrogna styrkor och beväpnade upprorsgrupper har slagit hårt mot civilbefolkningen.
– Många av offren är civila som kommer i vägen för bomber. Rena attentat är också vanliga, då civila sprängs i bitar av talibanerna och IS, säger Aftonbladets utrikeskommentator Wolfgang Hansson.
Rättssystemet är svagt och skyldiga straffas ofta inte. Etniska och religiösa minoriteter har en utsatt situation. Säkerhetsläget varierar dock inom landet, vissa delar anses som säkra av svenska myndigheter.
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
Läs också:
• AFTONBLADET I AFGHANISTAN: De ensamkommande – om pojkarna som flyr och flickorna som blir kvar
• WOLFGANG HANSSON: Talibanerna flyttar fram sina positioner
• Afghanistan kan åter bli en bas för terror
3. IRAK – sektkrig och Islamiska staten
10% av asylsökande i Sverige
LÄGET I LANDET: IS ockuperar en stor del av landet, och i de områdena riskerar alla som inte terrorsekten anser vara rättrogna sunnimuslimer förföljelse (läs mer under Syrien ovan). Fullt krig i de delar av landet där regeringsstyrkor och kurder strider mot IS. Även övriga delar av Irak, förutom den kurdiska regionen i norr, präglas av sekteristiskt våld. Säkerheten har blivit sämre sedan de USA-ledda styrkorna lämnade landet 2011.
– Självmordsattentat och bilbomber är så vanliga att man knappt registrerar dem längre. De har blivit en del av vardagen, säger Wolfgang Hansson.
Minoriteter som yezidier, kristna, palestinier och turkmener är utsatta.
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
Läs också:
• FN-rapport: Avrättningar fredagsnöje hos IS
• IS krav: Konvertera eller dö
• WOLFGANG HANSSON: Dödandet i Irak har blivit vardag
4. Somalia – laglöst och terrordrabbat
6% av asylsökande i Sverige
LÄGET I LANDET: Landet är en kollapsad stat, där regeringen inte har kontroll över landet och kan se till att lagar efterlevs. Det råder väpnad konflikt i hela landet förutom i regionerna Somaliland och Puntland. Den islamistiska terrororganisationen al-Shabaab plågar landet, och tvångsrekrytering och tvångsäktenskap till medlemmar förekommer. Internflyktingar, kvinnor och barn är särskilt utsatta för våld, ofta sexuella övergrepp.
Terrororganisationen al-Shabaab genomför attacker över stora delar av landet. Här är nyhetsinslag från ett bombdåd 24 juni 2015:
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
Läs också:
• WOLFGANG HANSSON: Somalia toppar listan över kollapsade stater
• Barnsoldater och attacker mot civila (Amnestys landrapport, engelska)
5. STATSLÖSA
5% av asylsökande i Sverige
VILKA ÄR DET? Till största del människor från Syrien, som har haft rätt att bo där men som saknat medborgarskap – exempelvis palestinier och kurder.
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
6. Iran – islamistisk diktatur
4% av asylsökande i Sverige
LÄGET I LANDET: Religiös diktatur sedan 1980. Regimen slår ner hårt på oppositionen, och läget har blivit sämre på senare år.
– Oppositionella slängs i fängelse, och Iran avrättar flest människor i världen. Regimen hävdar att de som avrättas till stor del är knarkhandlare, men oppositionen säger att många av dem är oppositionella, framför allt kurder, säger Wolfgang Hansson.
Personer tillhörande minoritetsgrupper – både etniska, religiösa och HBTQ-personer, diskrimineras av regimen.
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
Läs också:
• ANDERS LINDBERG: Motståndet i Iran lever fortfarande
• Hänger 500–600 personer per år
• WOLFGANG HANSSON: Iran är fortfarande en prästdiktatur
7. ERITREA – stenhårt förtryck
4% av asylsökande i Sverige
LÄGET I LANDET: Ett av länderna i världen med hårdast förtryck, enligt Amnesty. Fri press och opposition är förbjudna. Godtyckliga bestraffningar och tortyr är vanliga. Tusentals politiska fångar sitter i fängelse, de flesta utan vare sig åtal eller dom.
Militärtjänsten är obligatorisk och förlängs ofta i princip hur länge som helst, och är ett av de vanligaste skälen till att folk flyr från landet.
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
Läs också:
• Amnestys rapport om förtrycket i Eritrea
• Dawit Isaak – 15 år i fängelse för att ha använt det fria ordet
8. Albanien – medeltida ”blodshämd”
3% av asylsökande i Sverige
LÄGET I LANDET: Inte krigsdrabbat, men andra svårigheter för delar av befolkningen, som kan ha rätt till skydd i Sverige. Ett stort problem är den medeltida sedvänjan blodshämnd – då oskyldiga människor förföljs och mördas – som polisen kan ge otillräckligt skydd mot. HBTQ-individer kan utsättas för diskriminering av både privatpersoner och myndigheter. Den romska befolkningen är generellt diskriminerade och levnadsförhållandena är generellt problematiska. Väldigt få beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
Aftonbladets Peter Kadhammar och Magnus Wennman har besökt Albanien och träffat Gjon, 41 – som är dödsmärkt sedan 22 år och inte vågar lämna sitt hus:
Läs hela deras reportage, Öga för öga, här.
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
9. Turkiet – allt mer auktoritärt
3% av asylsökande i Sverige
LÄGET I LANDET: Mänskliga rättigheter i Turkiet har kraftigt försämrats de senaste åren – och i och med det misslyckade kuppförsöket i juli 2016 har utvecklingen accelererat.
Oberoende medier har stängts ned, journalister och parlamentsledamöter har fängslats på lösa grunder, över 100 000 domare, lärare, statstjänstemän och forskare har sparkats.
Fredssamtalen med terrorstämplade organisationen PKK har upphört och strider i kurdiska områden har trappats upp. Pro-kurdiska partiet HDP kan vara på väg att förbjudas och president Erdogan är nära att driva igenom en ny grundlag som skulle samla all betydande makt hos honom själv..
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
Läs också:
• Kuppförsöket i Turkiet och varför det är viktigt – på 30 sekunder
10. Georgien – problem för vissa minoriteter
3% av asylsökande i Sverige
LÄGET I LANDET: Generellt bra säkerhet även om landet inte är en full demokrati i västerländsk mening. Vissa minoriteter utsätts för trakasserier och överfall utreds ofta inte ordentligt av polisen, enligt människorättsorganisationer.
– Det handlar om vissa specifika grupper, speciellt Jehovas vittnen och små religiösa samfund. HBTQ-personer har också svårt att leva på ett öppet sätt i Georgien, säger Christofer Berglund, doktor i statskunskap vid Uppsala universitet, med Georgien som specialområde.
Oppositionen hävdar också att man utsätts för orättfärdiga rättsprocesser – men det är svårt att veta vad som är sant. I de ryskockuperade republikerna Abchazien och Sydossetien förekommer människorättsbrott.
Väldigt få Georgier beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
11. Ukraina – laglöst i östrepubliker
2% av asylsökande i Sverige
LÄGET I LANDET: Fortsatt oroligt och delvis krigsdrabbat. Proryska separatister har med hjälp av ryska trupper tagit kontrollen över republikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina – och läget där är närmast laglöst. Människor lojala mot Ukraina är utsatta, och det finns trovärdiga rapporter om tortyr och olagliga avrättningar. Strider mellan ukrainska regeringsstyrkor och separatister har minskat i intensitet, men förekommer fortfarande. Ryssland invaderade 2014 Krimhalvön och utropade den som en del av Ryssland – vilket bara ett fåtal länder har erkänt.
SÅ MÅNGA FÅR STANNA:
Läs också:
• Mänskliga rättigheter och konflikten i Ukraina (Migrationsverkets landrapport)
Texten uppdaterades senast 13 januari 2016.
Fotnot: Uppgifterna om asylansökningar och beslut gäller 1 januari–31 december 2016. Källa: Migrationsverket
Källor, säkerhetssituationen: Migrationsverkets landexperter, Amnesty, Christofer Berglund/Uppsala universitet, Aftonbladet
Nya tuffa asyllagen – det innebär den
Riksdagen klubbade i juni igenom en ny asyllag. Den ska minska invandringen – men splittrar enligt kritiker barnfamiljer helt i onödan. Det här innebär lagen.
-
Flyktingar beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd i stället för permanenta. Uppehållstillstånden gäller 13 månader (för ”alternativt skyddsbehövande”, till exempel de flesta från Syrien) eller tre år (så kallade ”konventionsflyktingar”). Tillstånden kan förlängas när tiden har gått ut om skyddsbehovet då finns kvar. Permanent uppehållstillstånd kan beviljas efter att det tillfälliga gått ut, om personen kan försörja sig.
-
Det blir mycket svårare för många flyktingar att återförenas med sina familjer. En person som flytt från krig kan inte längre få hit familjemedlemmar som är kvar utomlands. Undantaget är om den asylsökande lyckats få jobb och därmed beviljats permanent uppehållstillstånd. Eftersom väntetiden på asyl kan vara flera år betyder det att barn kan bli kvar i krigsområden eller överfulla läger i närområdet i åratal, trots att de har en förälder i Sverige.
-
”Splittrar familjer”. Kritiker – bland annat Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson – hävdar att förslaget är onödigt och splittrar barnfamiljer i onödan. Antalet asylsökande har redan gått ner kraftigt på grund av gränskontrollerna och att EU stoppat flyktingströmmen över Medelhavet.
Lagen är tidsbegränsad och föreslås gälla i tre år från den 20 juli 2016. Den gäller dock inte för barn och barnfamiljer som ansökt om asyl före den 25 november 2015.